Varje veterinär främjar djurs och människors hälsa och välbefinnande genom sitt arbete. Detta fina och breda syfte med veterinärarbetet finns inskrivet i både de etiska riktlinjerna för en veterinär och i lagen om utövning av veterinäryrket.

Hur vi veterinärer i vårt arbete kan främja djurs och människors hälsa och välbefinnande är starkt kopplat till den gällande lagstiftningen. Ur den synvinkeln är det nya året av stor betydelse: i mitten av mars vet vi med säkerhet om riksdagen genomför lagreformerna gällande vår bransch under denna period eller om något lämnas till nästa. Lagen om djurs välbefinnande, livsmedelslagen, landskapslagarna inklusive lagen om ordnandet av veterinärtjänster samt arbetstidslagen är alla fortfarande under handläggning.

I april hålls riksdagsval och efter valet vill Veterinärförbundet att regeringsprogrammet innehåller punkter som säkerställer djurs och människors hälsa och välbefinnande.

Samhällets uppgift måste även i fortsättningen vara att ordna brådskande veterinärhjälp till alla djur under dygnets alla timmar och på rimliga avstånd. Brådskande veterinärhjälp är viktigt för djurens välbefinnande och för folkhälsan. Det är i detta sammanhang nödvändigt att förnya det kommunala veterinärsystemet och föra det till 2020-talet som ett trepartssamarbete.

Ett av de viktigaste målen är att trygga resurserna för miljö- och hälsoskydd under nästa regeringsperiod. Ren och säker mat och en hälsosam livsmiljö bygger i Finland på normer som fastställts för mänskligt skydd, och dessa normer har följts och övervakats. Detta förebyggande arbete har lyckats så bra att det redan har börjat betraktas som onödigt. Det är det dock inte, utan övervakningen har samtidigt också förändrats då nya risker upptäckts.

Den mänskliga uppfinningsförmågan är gränslös, och det syns också i den mångfald av så kallade välfärdstjänster som finns för djur. I åratal har läkarna efterlyst lagstiftning av en kvacksalverilag, och det behövs för att skydda även djur. Vid förberedelserna av bestämmelserna i lagen om djurs välbefinnande är det därför nödvändigt att fastställa behörighetskrav för dem som utför åtgärder på djur.

I ett gemensamt Europa räcker det inte att vi påverkar den nationella lagstiftningen. Valet till Europaparlamentet äger rum i maj. De europeiska normerna för djurs välbefinnande behöver förtydligas, såsom ett absolut förbud mot stympning av grissvans.

När det europeiska mervärdesskattedirektivet ursprungligen utarbetades tänkte man att husdjur var en lyx som skulle beskattas i den högsta momskategorin. Människors välbefinnande, idrotts- och kulturtjänster ansågs så viktiga att de tillåts omfattas av reducerad moms. Människors hälsovårdstjänster är momsfria. Man är alltmer medveten om djurens positiva inverkan på människors välbefinnande. Detta måste också avspeglas i EU:s momslagstiftning. Det skulle främja både djur och människor om hälso- och sjukvård som är nödvändig för djur skulle omfattas av reducerad moms.

För att dessa och andra mål från valrörelsen ska nå lagstiftning förutsätts ett långsiktigt arbete och ett gemensamt budskap från veterinärkåren om målen och deras grunder. Veterinärförbundet delger partierna och allmänheten direkt om målen, men medlemmarnas inflytande på gräsrotsnivå behövs också. Var och en kan påverka även samhället via den närmaste kretsen genom att prata om och motivera värdet av djurs och människors hälsa och välbefinnande samt om den starka kopplingen mellan dessa.

Päivi Lahti
Ordförande för Finlands Veterinärförbund