Pris för djurens välfärd

Priset sporrar till att bättre se om djurens välfärd och vill premiera samt fästa uppmärksamhet vid dem som på ett utomordentligt sätt har lyckats i detta värv.

Priset kan ges åt en eller flera personer eller organisationer, som i bred mening fungerar med djur. Nomineringar kan alla medlemmar i Finlands veterinärförbund r.f. göra.

Nästa Finlands Veterinärförbunds pris för djurens välfärd utdelas år 2024.

År 2021

Finlands Veterinärförbunds pris för djurens välfärd 2021 tilldelades veterinären Kati Tuomola, som har forskat i hästars munhälsa. Det prisbelönta forskningsarbetet om kapplöpningshästars munskador är betydelsefullt inte bara i Finland utan även internationellt. Tuomola har tillhandahållit forskningsinformation i en lättillgänglig form även till intresserade utövare inom sektorn, hästägare och allmänheten. Pristagaren har publicerat högklassigt upplysningsmaterial för hästägare om hästars munhälsa. Hon har presenterat forskningen på internationella seminarier och resultaten av den har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Pristagaren har lyckats popularisera vetenskapen genom att göra högklassig forskning lättillgänglig och därigenom ökat dess genomslagskraft när det gäller djurskyddet.

År 2018
Finlands Veterinärförbunds
pris för djurens välfärd delades 2018 ut till en progressiv nya generationens grisgård: Paijas gård i Urdiala. På ett helt nytt sätt har man vid planeringen och byggandet av den nya grisgården fäst särskild uppmärksamhet vid välmåendet för grisarna och arbetstagarna. Man har sökt lösningar för bland annat inomhusluftens kvalitet, minskning av bråken mellan grisarna, arrangemang för utfodring, stimulans samt utrymme för grisarna och för fungerande arbetsförhållanden. På Paijas gård finns ca 700 köttgrisar. Gården och gårdsslakteriet ägs av Henna och Juha Paija. 
Du kan läsa Finsk Veterinärtidskriftens artikel om priset på engelska här

År 2015
Finlands Veterinärförbunds pris för djurens välfärd 2015 har getts till djurskyddscentret Onnentassu i Riihimäki. Onnentassu fick priset för en djurskyddsverksamhet som är välorganiserad, har en fungerande nätverksbildning som sköts systematiskt samt för att man upprätthåller en djurvårdsanstalt som ger verksamheten intäkter. Verksamheten i centret drivs av föreningen Eläinten Auttajat ry. Verksamheten inleddes för över 20 år sedan och i de nuvarande lokaliteterna har Onnentassu verkat sedan 2006. Målet är sällskapsdjurens välfärd.

År 2012

Mottagaren av Finlands veterinärförbunds pris för välbefinnande år 2012, agrolog Heikki Kemppi,har verkat i nästan tjugo år för att på ett betydande sätt förbättra de finländska kalvarnas förhållanden och vård. Speciellt mycket har han verkat för utfodring och vård av kalvar. Kemppi har skaffat sig erfarenheter på gårdar i hemlandet och utomlands, rett ut producenternas erfarenheter och tagit lärdom av dessa samt vidareförmedlat information framgångar och om icke-fungerande praxis.

Inom kalvproduktionen har han lyft fram betydelsen av profylax i sjukdomskontrollen och poängterat en ordentlig användning av strö samt vikten av kalvarna hålls varma. Han har givet flera än 500 föreläsningar om kalvars vård och vårdens förhållanden, skrivit talrika tidningsartiklar. Under de föränderliga förhållanden gårdsstrukturen och sjukdomssituationen utsätts för har Kemppi förmått anpassa sig till nya villkor och varit i förtruppen för att utveckla nya metoder för utfodring i förändrade situationen. Han alltid varit förmögen till konstruktivt samarbete med veterinärer och rådgivare.

År 2009 utdelades för första gången Finlands Veterinärförbunds pris för djurens välfärd under Veterinärdagarna 2009.

beslöt Finlands veterinärförbund rikta priset till svinproducenter. Simo och Anne Takku från Punkalaidun, som driver en avelssvingård, har på ett utomordentligt sätt lycktas värna om svinens välfärd.

På gården finns en avelssvingård med ca 80 suggor och ägarna har prioriterat djurens välfärd redan i byggnadens planeringsskede. Man har kunnat säkra både suggornas och grisarnas välfärd genom att noggrant begrunda och sedan verkställa byggnationer och skötselrutiner. I svingården går t ex suggorna fria under hela dräktighetstiden och under grisningen. Spiltorna i avdelningen för grisning är större än genomsnittet och planerade på ett sådant sätt att de hålls snygga och torra. Dräktiga suggor och suggor i betäckning går i lösdrift i rymliga utrymmen. Man använder rikligt med strö. Genom lösningar som lätt går att verkställa har man åt grisarna säkerställt dragfria, torra och varma förhållanden. Gården har en låg sjukligheten och dödlighet, vilket också medför en mycket låg läkemedelsanvändning. På Takku gård finns också ett högklassigt smittskydd, en förutsättning för att fungera som avelssvingård.