2019 är ett valår. Förutom att vi ska välja en ny förbundsdelegation för Veterinärförbundet, kommer vi att rösta i riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet, och om det vill sig även i landskapsvalet, medan en del dessutom deltar i kommunsektorns förtroendemannaval. Nu är det dags att påverka!

Under höstmötet i november hade vår förbundsdelegation en lång diskussion om förbundets påverkanskommunikation (influencer communication). Mötet var öppet för alla och några djärva medlemmar dök också upp. Det har skett en bestående förändring när det gäller samhällelig påverkan. Tiden när man lobbade i kabinetten är oåterkalleligt förbi. Vi lever inte längre i en sträng hierarki, utan numera hörs våra röster via olika nätverk.  I stället för att bara driva sina egna intressen behöver påverkanskommunikation erbjuda lösningar på samhällsproblem.

Trots att sociala och andra medier tidvis far hårt fram med oss ligger veterinärerna fortfarande i vårt land högt på listan över de mest uppskattade yrkena.  Få finländare inser dock vilken betydelse veterinärerna har med tanke på principen om One health, en gemensam hälsa. Vi har samma mål i sikte oavsett arbetsbeskrivning, nämligen människornas och djurens välbefinnande. En del av oss sköter sin roll på myndighetsnivå medan andra gör det på mottagningar och kundgårdar till exempel genom en ansvarsfull användning av antibiotika. I det finländska samhället spelar veterinären också en nyckelroll i fråga om att värna om rena finländska livsmedel liksom att inhemska livsmedel i ett globalt perspektiv är exceptionellt trygga och säkra att använda. Faktum är att vid varje finländskt matbord sitter en veterinär som ständig gäst. Sociala medier och kontaktnät gör oss alla till influerare. Vidden av vårt arbete är väl ingen välbevarad hemlighet?  Budskapet om vikten och värdet av vårt arbete behöver spridas förutom till kabinetten även till allmänheten för att på så sätt gå bättre fram även bland olika inflytelserika grupper.

För att kunna påverka sådana saker som är viktiga för oss behöver vi orka i arbetet och därför ombesörja en bra arbetsmiljö. Efter en lång process finns nu en uppdaterad rekommendation om arbetsvillkor för veterinärer som är anställda inom den privata sektorn.  Rekommendationen kommer att presenteras på Alla hjärtans dag i samband med landskapsbesök i Helsingfors, och för att även kunna ses på annat håll kommer en livestreaming samtidigt att sändas över nätet. Vi behöver en arbetstidslag som skyddar kommunalt anställda veterinärer. Förbundets färska medlemsenkät visar att kommunala veterinärer i snitt har en arbetsbundenhet som fortfarande är chockerande hög: bara cirka fyra procent av enkätdeltagarna har en normal arbetsvecka på högst 45 timmar. En lika stor andel har en arbetsbundenhet som uppgår till mer än 100 timmar per vecka, och över hälften av de kommunala veterinärerna anger att de arbetar mer än 65 timmar i veckan. Trots det anser hela en tredjedel av enkätdeltagarna att de har ett lämpligt antal arbetstimmar (sic!) medan 52 procent anser att timantalet bara tidvis är för högt.  Arbetsbelastningen hanteras således inte särskilt bra ens på en personlig nivå.  Vanan förblindar oss. Trötta veterinärer utgör en fara både för sig själva och för andra.

Vi sitter i samma båt. Temat under årets veterinärdagar var etik, kollegialitet och professionalism. Diskussionerna kring kollegialitet betonade behovet av ömsesidig respekt mellan veterinärer som arbetar inom olika sektorer liksom mellan olika generationer. Veterinäryrket har funnits länge och alltid åtföljts av en stark kåranda som varit en ständigt aktuell och viktig del av professionen. När vi hamnar i blåsväder är det viktigare än någonsin att hålla ihop. Låt oss uppskatta varandra, trots olika utgångspunkter. Man överger inte sin kamrat! Samklang får små saker att växa, brist på den får stora saker att förfalla.

Hanna Nurmi
Ordförande för Finlands Veterinärförbunds fullmäktige