Vid utgången av 2022 hade Veterinärförbundet över 3000 medlemmar, av vilka närmare 500 var studerandemedlemmar. Detta motsvarar cirka 82 procent av de legitimerade veterinärerna i Finland. Veterinärerna arbetar inom många sektorer. Detta är en rikedom men ger samtidigt upphov till motstridiga förhoppningar om förbundets verksamhet. Förbundet bygger på sina veterinärmedlemmar, så dess verksamhet drivs av veterinärkårens tankar och erfarenheter.  

Förbundet företräder alla sina medlemmar. Innan förbundet intar en ståndpunkt i en fråga går tiden åt till att samla in information och synpunkter. I början framträder ofta olika åsikter som bedöms kritiskt. Utifrån den insamlade informationen och synpunkterna formas förbundets slutliga ståndpunkt.

Utlåtanden, ställningstaganden, arbetsgruppsarbete och intervjuer är viktiga kanaler för att kommunicera förbundets ståndpunkter. Förbundet företräds av ordföranden, verksamhetsledaren eller en person som särskilt bemyndigats för uppgiften i fråga.

De som företräder förbundet är skyldiga att motivera de ställningstaganden som gjorts. Motsatta åsikter inom medlemskåren gör det svårt att formulera enhetliga ståndpunkter. Detta leder dock till en djupare genomgång av varför förbundets slutliga ståndpunkt ser ut som den gör.

Som exempel på motsatta mål används ofta lönenivån och löneutvecklingen. Motiven för att arbeta varierar. Den ekonomiska ersättningen för arbetet är en viktig orsak till att arbeta. Arbetslivet genomgår nu en omvälvning, vilket syns på arbetsmarknaden i hela Finland. Den allmänna situationen återspeglas i veterinärernas arbetsliv och kräver en utredning av hur detta ska hanteras inom olika yrkessektorer. Förhoppningarna om bättre arbete och arbetsförhållanden har ökat. Vid sidan av ekonomisk ersättning har det uppstått ett behov av att främja veterinärernas ork i arbetet och det övergripande välbefinnandet. Som veterinärförbund måste vi tillsammans lösa hur vi ska klara oss i den föränderliga miljön så att vår specialkompetens inte glöms bort och vi orkar göra vårt jobb.

Veterinärernas välbefinnande kommer regelbundet upp till diskussion, och i början av mars behandlades frågan i medierna genom det värsta resultatet av långvarigt illamående. Människors välbefinnande måste ses som en större helhet som påverkas av både arbete och fritid. Ansvaret för att orka i arbetet ligger hos den enskilda individen, de närstående, arbetsgemenskapen och arbetsgivarna. På senare tid har det framhållits ett mål som lyfter upp den psykiska hälsan till samma nivå som de fysiska säkerhetsriskerna i syfte att stödja den psykiska arbetsförmågan och förebygga stress.

Förbundet har gjort mycket, och för närvarande pågår flera åtgärder för att förbättra orken i arbetet. Främjande av arbetshandledning och arbetsintroduktion, mentorprogram för unga veterinärer, veterinärernas arbetshälsoutskott, KIILA-rehabilitering och stöd till kamratstödstelefonen är exempel på detta. När man talar om samarbete och vad förbundet gör är det lättare att tänka på problem än på framgångar. Förbundets mål är att fungera som en länk mellan medlemmarna.  Det tar itu med utmaningar och missförhållanden genom att först samla in tillräckligt med information och därefter erbjuda lösningar. Att korrigera problem kräver samarbete och insatser av alla.

Undervisnings- och kulturministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets utredning om behovet av veterinärutbildning, som inleddes i höstas, publicerades 10 mars. Utredningen föreslår en ökning i utbildningsplatser inom veterinärutbildningen och andra åtgärder vars syfte är att öka sektorns attraktionskraft. Finlands Veterinärförbund samarbetar aktivt med andra aktörer för att främja genomförandet av de rekommendationer som presenterades.

Den konstruktiva dialogen och samarbetet mellan veterinärer från olika sektorer fortsätter. Målen är välmående veterinärer och veterinärvård som fungerar med tanke på veterinärer, djur och kunder.

Mikko Turku 

Finlands veterinärförbundets ordförande