Tidigare, för 20–30 år sedan, var det inget tal om veterinärernas välbefinnande. I kommunerna hade man ofta nattjour på vardagar 2–3 kvällar varje vecka, och till detta kom ytterligare jour hela veckoslutet. Ingen frågade hur man mådde och man måste streta på fast man hade feber, eftersom de andra var på semester och man var ensam ansvarig för området. När man tänker efteråt var sådan verksamhet helt absurd, farlig, oprofessionell och fel mot kunderna. Vissa kollegor blev utmattade av den hårda arbetstakten, andra orkade. Allt hängde då på en själv.

Vad anser du att är välbefinnande i arbetet? Är det att du är frisk och orkar göra ditt jobb? Är det att du kan njuta av jobbet även när du är tvungen att tänja? Är det att du vet att du kan organisera livet utanför ditt arbete, ibland till och med regelbundet? Är det att arbetsgemenskapen och chefen stöder och lyssnar på dig? Är det att arbetsgemenskapen uppskattar allas arbetsinsats? Är det möjligheten till flexibla arbetstider när du behöver det? Är det att du också själv uppskattar ditt arbete och därför gör det bra? Kan det också vara att du sätter ditt eget välbefinnande före jobbet? Välbefinnande i arbetet innebär också att när du blir sjuk vet du att du kan stanna hemma för att kurera dig och chefen tar hand om att organisera verksamheten under tiden.

Förbundets socialutskott ändrade förra året sitt namn till utskottet för veterinärernas välbefinnande (HYVA), vilket beskriver verksamheten bättre. Hösten 2017 lät utskottet utföra en enkät bland veterinärerna. Enkäten fyllde ett behov och gav värdefull information om välbefinnandet i det psykiskt betungande arbetet. Uppbyggnaden av systemet med tillsynsveterinärer möjliggjordes av den nya veterinärvårdslagen. Före det hade alla kommunala veterinärer och en del av deras veterinärchefer utfört djurskyddsåtgärder inom ramen för sin kompetens och sitt mod eller av tvång. Protokollen skulle i dag huvudsakligen vara odugliga i domstol. Som ett resultat av enkäten har det sammanställts en rekommendation om hur tillsynsveterinärens arbete bör organiseras. Veterinärförbundets styrelse diskuterade rekommendationen vid sitt möte i januari.

Utifrån enkätsvaren finns det inte många tillsynsveterinärer i Finland med samma arbetsbeskrivning. Måhända föstes de jobb som ingen annan vill göra på den nya tjänstebeteckningen. Den största förbättringen med lagförändringen skulle ha varit att skilja praktik från tillsyn – men inte heller det förverkligas överallt. Av enkätsvaren får man intrycket att den splittrade arbetsbeskrivningen är betungande för de flesta. Senast genom de nya organisationsförändringarna bör tillsynsveterinärernas arbete främst omfatta djurskyddsövervakning och tillsyn över djursjukdomar. Hygienikerveterinärer kan utföra övervakning av anläggningar och andra till kommunerna hörande uppgifter som kräver veterinärutbildning, såvida en del av dem inte är praktikveterinärer. Med en bättre arbetsbeskrivning skulle var och en kunna söka sig till ett jobb som man tror sig trivas bäst i. Framför allt bör en tillsynsveterinär ha en arbetspartner, för det ökar arbetets säkerhet, effektivitet och verkningsfullhet. Om man får arbeta med en kollega orkar man dessutom bättre i arbetet. För att detta ska kunna bli verklighet krävs tillräckliga resurser – det finns fortfarande för lite tjänster i Finland för att hantera djurskyddsuppgifter på bästa möjliga sätt.

Veterinär, var du än jobbar, håll på med hobbyverksamhet och koppla av för att kunna återhämta dig tillräckligt efter arbetet och må bra. Må ett av våra gemensamma mål vara välmående veterinärer!

Merja Voutilainen
direktör för hälsotillsynen vid Mellersta Savolax miljöväsende, ordförande för utskottet för veterinärernas välbefinnande vid Veterinärförbundet