Målet är att förebygga

För resten av året fungerar Finland som ordförandeland i Europeiska unionens råd, nu för andra gången. Detta innebär att de fi nska ministrarna och tjänstemännen har ledningsansvar vid möten. Ordförandeuppgiften innebär att representera alla tjugofem medlemsstater också utanför unionen samt att ta fram kompromisser i beslutsfattandet mellan övriga medlemsstater, Europaparlamentet och kommissionen. Tanken på ett arbetsschema som bygger på nationella utgångspunkter har i godo och till största delen lagts åt sidan. Arbetet fortsätter direkt från senaste periods situation. Lyckligtvis har samarbetet mellan Österrike och Finland varit effektivt och friktionsfritt. Ordförandelandet kan, under bästa förutsättningar, enbart ha större inverkan på saker och ting än de övriga länderna har.

Under Finlands ordförandeskap söker man inom livsmedelssäkerheten en lösning på alternativen till det veterinärmedicinska bruket av 17-beta-estradiol, påbörjar omarbetningen av övervakningsplanen för veterinära medicinrester samt behandlar den linjedragning som kommissionen har lagt fram angående behovet av en samfundslag för övervakningsmyndigheternas utbildning. Livsmedelssäkerhetsverket Evira anordnar möten i Finland för Europas livsmedelssäkerhetsmyndigheter. Bland djurens hälsofrågor avgörs hur lagstiftningen för att bekämpa sjukdomar hos djur i vattenodling skall förnyas. Bestämmelserna om fi sksjukdomar färdigställdes för beslutsfattning redan på våren 2006, under Österrikes ordförandeskap, då Finland enligt vårt samarbetsavtal fungerade som arbetsgruppens ordförande. Sålunda har vi uppnått vår första framgång redan innan det egentliga ordförandeskapet börjar. Fonden för djursjukdomar kommer att förnyas så att fi nansieringen för bekämpningsprogrammen kan bli mångårig.

Den största arbetsbördan föreligger i djurens välfärdsfrågor. Till sitt tekniska innehåll utformades förordningen om gödkycklingars välfärd under Österrikes ordförandeperiod. Diskussionen som i juni fördes i jordbruksrådet drog upp riktlinjerna om kompromissmöjligheterna i de politiska konfl ikter som kvarstår. Kompromissens viktigaste element är att högsta tillåtna djurtäthet fastställs först då man har insamlat tillräckligt med kunskap från välfärdsindikatorer. Under Finlands period bereder kommissionen också ett beslut med hög politisk profi l om ett förbud mot import av hund- och kattskinn. Därtill behandlas rapporterna om produktionsdjurens välfärd och de socioekonomiska följderna av skyddsbestämmelserna för värphöns. Båda torde väcka en diskussion; har vi råd att göra

strängare gemenskapsbeslut eller bör vi invänta resultaten avgjorda beslut. Utomstående har samanställt en rapport om djursjukdomspolitiken och konferensen i november i Bryssel, som behandlar denna utvärdering, är ett betydande evenemang under Finlands period. Konferensen anordnas i samarbete med kommissionen och Österrike. Målet är att få till stånd en strategisk diskussion om djursjukdomspolitiken i samråd med intressegrupper. Ur rapportutkasten kan man utläsa att de nordiska åsikterna är väl framme. Man vill ändra på den strategiska linjen så att gemenskapen i större utsträckning än tidigare skulle stöda djursjukdomarnas förebyggande och samarbete med branschen. Därtill är det av nöden att koppla ihop målen angående djurens välfärd med gemenskapens djursjukdomspolitik. Jag tror att den viktigaste diskussionen kommer att röra fi nansieringen, hur förebyggandet ur branschens synpunkt skall kunna göras ändamålsenlig och i bästa fall också lönsamt.

Finland representerar rådet också i förhållandet till yttermakterna. Inom veterinärvården torde den viktigaste och samtidigt svåraste frågan vara att vidareutveckla unionens förhållande till Ryssland. Vi är väl förberedda för utvidgning. Vi har bla hjälpt i Kroatien bygga upp ett system för livsmedelssäkerhet och är därmed väl insatta problemen länderna på Balkan har.

Jag är övertygad om att våra professionella fi nska tjänstemän kan fungera effektivt och öppet utan att glömma för Finland viktiga angelägenheter. Det kan dock vara, att fågelinfl uensasituationen eller någon annan livsmedels- eller djursjukdomsfråga på hösten blir så brännande att planerna snabbt måste ändras. Också inför detta är vi redo och har därtill tillräckligt stålsatta nerver för att lösa svåra situationer.

Matti Aho överdirektör,
 veterinärvårdschef