Statsrådet har den 30.10.2003 fattat ett principbeslut om att utveckla livsmedelsövervakningen. Målet är att stärka den lokala livsmedelsövervakningen och effektivera den riksomfattande styrningen. Man vill hålla den finska livsmedelssäkerheten på en hög nivå och håller på att övergå från direkt livsmedelsövervakning till att kontrollera livsmedelsaktörernas egenkontroll. I principbeslutet konstateras det att i en del kommuner underskrids övervakningens minimigräns vilket leder till att livsmedelsaktörerna inte behandlas jämlikt överallt i landet. Ur folkhälsosynvinkel och livsmedelsbranschens konkurrenssynvinkel är det viktigt att det system som ansvarar för livsmedelssäkerheten fungerar. Därför måste den lokala livsmedelsövervakningen enligt statsrådets beslut utvecklas i en ny riktning.
I framtiden ansvarar en regional övervakningsenhet för livsmedelsövervakningen. Man kommer att grunda 50–85 sådana enheter. Den regionala enheten består av en organisation som byggs upp av kommungruppernas nuvarande övervakningsenheter under en gemensam ledning. I principbeslutet konstateras det att den övriga miljö-hälsovården bör utgöra en del av verksamheten inom en och samma övervakningsenhet. Inom loppet av tre år bildar de nuvarande enheterna på frivillig bas de nya övervakningsenheterna. Om de regionala enheterna inte uppstår fattar man särskilda beslut om gränserna för regionindelningen. Beslutstexten är synnerligen klart utfor-mad.
Livsmedelsverket fastställer årligen ett riksomfattande livsmedelsövervakningsprogram och de regionala enheterna utarbetar en skriftlig övervakningsplan och ett kvalitetssystem. Styrningen av det regionala stärks genom att bestämma en riksomfattande nivå av minimikravs, handlingsdirektiv samt bokföringssystem. Övervaknings-myndigheternas verksamhet, som till sin natur är offentlig, kommer att avgiftsbeläggas och uppföljas. Till riksdagen skall man framlägga en utredning om livsmedels-säkerheten i Finland och om hur den skall utvecklas ur hela livsmedelskedjans syn-vinkel.
Veterinärerna är en betydande yrkesgrupp såväl inom livsmedelsövervakningen som inom den övriga miljöhälsovården. Statsrådets principbeslut innebär att man i kommunerna påbörjar, om man inte redan har påbörjat, en intensiv planering och ett letande efter samarbetspartners. Kommunalveterinärerna är vana att arbeta själv-ständigt och ofta på egen hand. Det är dock av yttersta vikt att veterinärerna skulle vara väl motiverade att delta i dessa sammankomster. Trots att man har fått beröm hålkler man också på att ändrar veterinärvårdens strukturer. Systemet fungerar och är förmånligt.
Finlands Veterinärförbund har i åratal påpekat att hygieniker på heltid borde kon-centrera sig på övervakning och att de inte borde ha jourplikt. Därtill vore det bra att för dessa uppgifter grunda regionalhygienikerstjänster om det inte annars finns tillräckligt övervakningsarbete för en hel dag. Praktikernas jourplikt borde ordnas så att man inte har jour oftare en var fjärde vardagskväll och vart fjärde veckoslut. Man borde erkänna de privata veterinärernas insatser inom veterinärvården i sinat områden och kommunerna borde ingå avtal med dem. All planering bör beakta de lokala betingelserna och besluten borde fattas utgående från dem. Därtill har förbundets arbetsgrupp som begrundade veterinärvården förberett ett utlåtande om förbundets huvudlinjer. Förbundet strävar till att bibehålla en god inkomstnivå för veterinärer också efter förändringarna samt till att det nya systemet inte medför att de för tillfället knappa resurserna för miljöhälsovården förtvinar. Nu skall man alltså vara på sin vakt.