Högklassig veterinärmedicinsk forskning gagnar veterinärer och samhället

Forskningen vid veterinärmedicinska fakulteten representerar inom de forskningsområden fakulteten har valt den egna branschens toppskikt. Den betjänar djurens och människans välfärd, veterinärerna samt veterinärmedicinsk undervisning. Både undervisningen vid universitetet och veterinärers arbete bör grunda sig på vetenskaplig kunskap, som backas upp av erfarenhet. Veterinär- och livsmedelsanstalten EELA har som målsättning att befrämja djurens hälsa och välbefinnande, forskning i och uppföljning av djursjukdomar, forskning i animala livsmedel samt riskanalys och referenslaboratorieverksamhet i samband med dessa.

Utvecklingen av diagnostik, effektivare behandlingsformer, etisk djurhushållning och högklassig övervakning av livsmedelssäkerhet är alla en följd av forskningsarbetet. Veterinärmedicinska fakulteten och EELA upprätthåller högklassigt kunnande och många av vårt lands främsta veterinärmedicinska experter fungerar inom dessa forskningsenheter, ofta som de enda specialkunniga inom sina gebit. Kontinuiteten i och utvecklingen av kunnandet kan garanteras endast om man uppmuntrar unga veterinärer att söka sig till forskningsarbete i större utsträckning än de nu gör. Forskningens betydelse och betydelsen av metodologiskt kunnande bör därför poängteras redan under grundutbildningsskedet. Än så länge har fakulteten och EELA haft tillräckligt med unga forskare och den årliga mängden disputationer har varit på tillväxt.

I en situation, där det finns en efterfrågan på veterinärer inom olika sektorer, är det ett verkligt hot att forskare och experter i framtiden övergår från statlig tjänst till bättre avlönade privata sektorer eller till renodlade administrativa tjänster. Det finns redan tecken på detta. En högtstående motivation och goda arbetsförhållanden i allmänhet räcker inte till som konkurrensfaktorer om lönen förblir oskäligt mycket lägre än medelinkomsten i branschen. Under forskarutbildningsskedet borde lönenivån motsvara det en licentiatutbildning ger, men speciellt hos doktorer och personer med gedigen expertis borde kunnandet klart synas i utkomsten.

God, obunden forskning är en fördel för alla veterinärer och hela samhället och forskningsresultaten kunde bättre än nu stå till hela veterinärkårens förfogande. Ny kunskap kan tillämpas inom vidareutbildning och rapporterade forskningsresultat samt kunskap om forskningens nyckelområden och aktuella projekt borde vara lätt tillgängliga. Det är viktigt att ha en livlig kommunikation och ett livligt samarbete mellan forskare, praktiker och hygieniker. Det befrämjar utnyttjandet av forskningsresultat samt uppställningen och lösningen av forskningsproblem. Det gagnar hela veterinärkåren att veterinärer verksamma inom olika sektorer känner till och stöder andra sektorers verksamhet och mål.

Sanna Hellström och Miia Lindström
Avdelningen för livsmedels- och miljöhygien, Veterinärmedicinska fakulteten
Jere Lindén,
Patologienheten, EELA