Finsk Veterinärtidskrift 1/2022

Framtiden för veterinärmedicinsk utbildning och forskning på 2020-talet

Den veterinärmedicinska utbildningen vid Helsingfors universitet ser ut att fortsätta att vara populär. Den årliga volymen på cirka 700–800 sökande ökade i våras till cirka 1 600 sökande tack vare reformen av ansökan. Inget tyder på att populariteten i vår utbildningssektor håller på att avta – tvärtom.

Å andra sidan är efterfrågan på veterinärer i samhället också kontinuerlig, och för närvarande verkar det som att efterfrågan är större än tillgången. Samtidigt finns det ett tryck från samhället att öka utbildningsplatserna. Helsingfors universitet är tillsammans med andra universitet skyldiga att öka antalet nybörjarplatser. Jag anser att en måttlig ökning av nybörjarplatserna i sektorn är på sin plats om man anslår tillräckliga resurser för det.

Veterinärer måste i framtiden å ena sidan specialisera sig och å andra sidan utvecklas till generalister för att kunna svara på samhällets rop. Klinisk praktik med nationella och internationella specialiseringsområden som kräver avancerad specialkompetens utvecklas och kräver sin andel av veterinärerna i framtiden. Å andra sidan har klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald och COVID-19-pandemin visat att veterinärer även behövs för att lösa framtidens utmaningar. För detta är grundutbildningen för veterinärer en av de bästa som den akademiska världen kan erbjuda. Grundutbildningen för veterinärer skapar möjlighet till den insikt som behövs för att ta itu med problem och lösa utmaningar.

Tack vare sin grundutbildning är veterinärer till exempel redo att tillämpa kunskap om hälsa från en art till en annan. Pandemier uppkommer vanligtvis av virus i rovdjurspopulationer, som först kan förflytta sig till husdjur och från husdjur till människor. Veterinärer har ofta en gedigen uppfattning och erfarenhet av denna värld – och utan att kontroll av dessa frågor kan problemen förbli olösta.

Helsinki One Health (HOH) når kulmen i sin nuvarande finansiering år 2022–2023. Jag anser att man måste se till att nätverket där tonvikten i sektorn och finansieringsmöjligheterna konkretiseras, hålls på ett bra spår för tillväxt. Detta kräver ett brett deltagande i strategiska och internationella utlysningar om finansiering. Exempelvis Horizon Europe erbjuder bra program och sökobjekt för en nätverksorganisation för gemensam hälsa.

Bland internationella nätverk ger även UNA Europa och dess fokusområde för gemensam hälsa också ett bra tillfälle för samarbete för att lösa utmaningar om gemensam hälsa i framtiden. Utöver eller jämsides med ovannämnda Horizon Europe-program har UNAOH särskilt bra ramar för att etablera och stödja bland annat samarbete med Afrika och AMR-samarbete.

Veterinärer svarar för sin del att nya pandemier förebyggs med alla möjliga medel. Den nuvarande COVID-19-pandemin är en slags modell för hur saker och ting kan gå fruktansvärt fel om man inte värnar om den gemensamma hälsan tillräckligt mycket och om man inte förstår den biologiska mångfalden.

Men det är ändå även veterinärernas ansvar hur man förädlar djurpopulationer som lever med oss nu och hur man tar hand om deras hälsa och välbefinnande. Detta är en viktig del av den gemensamma hälsan och det lägger grunden för den hållbarhet som vi behöver allt mer i takt med klimatförändringen. Människans, djurens och miljöns anpassningsförmåga är kärnan i detta. Framtidens veterinärer måste profilera sig som byggare av ett hållbart samhälle och som budbärare för gemensam hälsa.

Det är en stor glädje för mig att börja arbetet som dekanus för HU:s fina organisation.

Olli Peltoniemi
dekanus, Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet