Valåret fortgår

Riksdagsvalet är överståndet. Tyvärr blev ännu heller ingen veterinär  invald i riksdagen. Visserligen var kompetenta kolleger nog  uppställda och de erhöll också betydande personliga röstetal. Deras  valarbete gjorde förvisso också vår yrkeskår känd och denna insats  gick under inga omständigheter till spillo. Tack för den. I detta skede  är det skäl att påminna om att för veterinärernas del fortgår valåret:  på hösten går vi till val av förbundets fullmäktige.

Nu borde vi få de enskilda förbundsmedlemmarna, veterinärernas  arbetsgemenskaper och lösa sammanslutningar, specialföreningarna  och lokalföreningarna upp på fötter för att koncentrera sig på kandidatuppställningen,  vilken bör vara slutförd i början av september.  I en hektisk livsrytm har dessa saker en tendens att falla i glömska.  Vid valet av nuvarande fullmäktige uteblev privatsektorns kandidatnominering  av en eller annan orsak helt. Från gångna år minns  jag också ett fall där veterinärföreningen i Norra Finland inte kom  ihåg att nominera egna kandidater. Veterinärförbundet har redan  nästan 2 000 medlemmar och det är synnerligen viktigt att hela  medlemskåren är jämnt representerad i fullmäktige. Där behövs  tjänstemän och företagare. Där behövs arbetsgivare och löntagare.  Där behövs korttidsjobbare och människor med en lång karriär  bakom sig. En enskild fullmäktig kan med ett aktivt grepp inverka  på saker och ting.

Vid grundandet av valföreningar, vallistor och valförbund kan  man använda sin fantasi. Valmatematiken har tidvis fungerat på  förbluffande sätt också inom Veterinärförbundet. Och i valdeviserna  har man till all lycka inte glömt bort humorn.  Målet har varit att medlemmarna i förbundets utskott och arbetsgrupper  skulle väljas i första hand bland fullmäktigemedlemmar och  suppleanter. De har i varje fall mätt sin popularitet i val. På detta  sätt skulle fullmäktigemedlemmarnas yrkeskunskap och intresse för  gemensamma saker bättre komma till nytta. Detta skulle emellertid  förutsätta att fullmäktiges sammansättning så noga som möjligt skulle  återspegla yrkeskårens sammansättning. Detta förverkligar vi i så  stor omfattning som möjligt.

Det fi nns gott om arbete för den nya fullmäktige. Efter att förbundsmötet  har gått till historien är den nya fullmäktiges första  uppgift att välja ordförande åt förbundet. Många öppna stora saker  står över till följande fullmäktigeperiod. Inom den offentliga sektorn  är sådana den nya veterinärvårdslagens ikraftträdande samt den  fortsatta regionaliseringen av miljöhälsovården enligt den allmänna  kommun- och servicestrukturens anda och tidtabell. Förändringen  av reglerna för att överlåta läkemedel kommer också att vara en  betydande angelägenhet som kan leda t o m till stora svårigheter  om saker sköts oskickligt.

Den största frågan är dock hur man kan trygga tillgången på  veterinärarbetskraft för alla de uppgifter som fosterlandet i framtiden  behöver veterinärer för.

Antti Nurminen
ordförande i Finlands Veterinärförbund