Om privatsektorns spelregler

De senaste nio månaderna har livet varit gott mot mig. Under de senaste nio månaderna gifte jag mig och var på en magnifi k bröllopsresa till ett fint resemål. Jag köpte mitt livs första ägobostad ja påbörjade min karriär som bostadssparare, så som det ankommer en god medborgare – det vill säga jag köpte endast 49 procent av aktierna och sparade således min överlåtelseskattefrihet till framtiden, vid en eventuell uppdelning skulle jag ändå återfå den ena procenten. Jag köpte mitt livs första egna julgran i en låda på snabbköpet – den äger jag till hundra procent, min hustru skulle dock få femtio procent av den vid en eventuell uppdelning. Min fru är också jurist. Aj ja, och jag fi ck ett fi nt och utmanande jobb. I skrivande stund blir det på dagen exakt nio månader sedan jag påbörjade mitt jobb som ombudsman för den privata sektorn vid Finlands veterinärförbund.

Under loppet av nio månader har jag märkt att min titel kunde vara t ex följande: ”privatsektorns ombudsman, jurist, rådgivare, författare av direktiv, förlikningsman, domare, lyssnare, terapeut, uppmuntrare”. Arbetsbilden har visat sig vara till och med förvånansvärt mångsidig och det är ju bra. Medlemmarnas kontakter i olika frågor har hela tiden ökat i jämn takt, vilket visar att varseblivningen om min existens har spridit sig i medlemskåren. De flesta frågor som i förbundet kommer till mig handlar givetvis om juridiska saker och problem i samband med anställningar. Frågor om arbetstider och ledig tid ligger hela tiden bland tre i toppen på listan av frågor. Frågorna kommer jämt från såväl arbetstagar- som från arbetsgivarsidan. Okunskap om lagens bestämmelser förorsakar lätt osäkerhet och misstro vilket givetvis inte är särskilt fruktsamt för en god arbetsplatsmiljö. Onödiga små slitningar förebygger man lätt genom att reda ut vad lag och förordningar säger om den aktuella saken. Jag uppmanar därför medlemskåren att kontakta mig alltid då det uppstår oklarheter i någon sak. Det lönar sig att undersöka saker innan man skrider till verket.

I lagstiftningen betecknas förtjänstmöjligheten som ett kännetecken för företagande. Detta är givetvis självklart: företagaren måste kunna försörja sig med de inkomster som företagandet ger. Företagandet är väsentligt förknippat också med ekonomisk risk och via detta en strävan efter vinst. Genom att anta en företagarrisk kan man sträva efter ett bredare levebröd än som löntagare. Så måste det också vara. Att vara i en löntagareställning omfattar inte en motsvarande risk. Löntagaren strävar efter en permanent och trygg arbetsplats samt efter regelbunden och tillfredsställande ersättning för det arbete man utför. En tillfredsställd företagare och en nöjd arbetstagare eller löntagare, är det en omöjlig ekvation? Det är i varje fall tämligen klart att bägge behöver den andra för att uppnå sina mål. Därför bör parterna komma överens om klara gemensamma spelregler. För att spelreglerna skall fungera för att uppnå parternas mål måste man vid deras utarbetning höra på och hörsamma bägge parters önskemål och förväntningar.

Vi strävar till att informera medlemskåren genom direktiv som främst publiceras på förbundets medlems sidor på Internet om vilka rätter och skyldigheter parterna har i ett arbetsförhållande. I januari och februari utfördes en enkät om arbetsavtalens villkor och avlöning bland dem som på privatsektorn har en löntagarposition. Det är också meningen att på vissa orter både för företagar- och löntagarmedlemmar anordna egna skilda diskussioner. Att på detta sätt ta till fötterna och på fältet lyssna till medlemskårens tankar ger oss byggklossar för att utveckla förbundets verksamhet. Nämnda tillfällen ger medlemmarna också en chans till utbyte av funderingar och tankar. Kunde detta vara någon idé i att grunda något sorts forum, t ex i samband med företagarutskottet och privatsektorns löneutskott, där representanter för bägge parter fritt kunde diskutera... Det var det.

Kom ihåg att förutom ert arbete ta er tillräckligt med fritid som ni viker för er själva och era familjer.

Tommi Rainerma
ombudsman för privatsektorn, JK