De veterinärmedicinska studierna förnyas

För några år sedan insamlade det omfattande EU-projektet Vet2020 veterinärers och intressentgruppers uppskattningar om veterinärarbetet på 2020-talet. Enligt prognosen kommer uppgifter i samband med människans hälsa och livsmedelssäkerhet samt djurslagsspecifi kt specialiserat kliniskt och förebyggande arbete att öka märkbart överallt i Europa. Behovet på allmänna praktiker minskar. Vår fakultet har inriktat sin förnyelse av studierna enligt nämnda utredning.

Vårt utbildningsprogram har förnyats både strukturellt och innehållsmässigt. Enligt förordningen som trädde i kraft i somras och som bygger på principerna i Bolognaprocessen leder tre års veterinärmedicinska studier till veterinärkandidatsexamen och efter det ytterligare tre års studier till veterinärlicentiatsexamen. Denna tvåstegsmodell i medicinska examina varierar avsevärt både internationellt och i hemlandet. I de humanmedicinska fakulteterna har man inte valt tvåstegsmodellen, ej heller i Norska veterinärmedicinska fakulteten. Däremot har man i Danmark och hos oss i Finland valt kandidatskedet.

Det är rätt vanligt att lärarna vid veterinärmedicinska fakulteten ges pedagogisk utbildning och moderniseringen av utbildnings- och tentamenspraktiken har verkställts inom fl era ämnen. I och med datatekniken är den nätbaserade undervisningen i vissa ämnen avsevärd. Undervisningen i anatomi, fysiologi och biokemi under det första året har integrerats till en helhet kallad ”Det friska husdjuret”. Det har gett goda erfarenheter. Den splittrade undervisningen i klinisk veterinärmedicin, som består av talrika små studieavsnitt, förenhetligas så att den består av sju omfattande helheter. Produktionsdjursundervisningen avskiljs bl a till en egen helhet. De studerande som påbörjat sina studier i höst kommer att ha inslag som går genom hela studietiden: den studerandes tillväxt till en del av det vetenskapliga samfundet, veterinäretik och djurskydd samt veterinärkandidatens och -licentiatens portfolio.

På grund av förändringarna i veterinärens arbetsbild är ett ställningstagande i diversifi eringen av studierna, i praktiken linjeindelning, mycket aktuellt. Den arbetsgrupp som arbetar under ledning av vicedekanus, som ansvarar för studiefrågor, kommer att avge sitt betänkande på våren. Det fi nns fl era internationella modeller, i t ex Utrecht väljer man genast i början av studierna inriktning och hos oss har man igen gjort valet i slutet av studierna i samband med valbara studier. I de övriga nordiska länderna tas linjeindelning, s k tracking, i bruk genom att diversifi era undervisningen under de två-tre sista terminerna. I den norska och danska modellen är linjerna fem: livsmedelshygien, smådjur, hästar, produktionsdjur och som femte fiskar i Norge och biomedicinsk grundforskningslinje i Danmark. Sverige torde få två linjer: sällskaps- och sportdjur samt produktionsdjur och livsmedelshygien. Linjeindelningen innehåller en för alla gemensam legitimering och möjlighet till byte av inriktning genom tilläggsstudier. Linjeindelningen ersätter inte specialistutbildningen. Den fi nska veterinärutbildningen har traditionellt gett goda arbetsmarknadsfärdigheter.Detta är fakultetens mål också i framtiden, men arbetslivet kräver redan nu, för att inte tala om i framtiden, mycket annat än kunskapen att använda en injektionsspruta eller kirurgens skalpell. Därför är det av nöden att kontinuerligt förnya studierna.

Hannu Saloniemi
dekanus, Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet