Veterinärer gör Veterinärtidningen

Du håller i det mastiga 110-årsnumret av Finlands Veterinärtidning som redaktions-rådet gett uppslag till. Meningen är att väcka tankar och modigt ta upp saker som en veterinär möter i sitt yrke. Numret tar upp olika veterinärers synpunkter, både på djurens välfärd och på att säkerställa livsmedel samt miljö. I dessa sammanhang spelar veterinärerna en betydande roll. De mest varierande omständigheter inverkar på människans hälsa och vår dagliga föda är en av de viktigaste.

I den första artikeln uppmanas veterinärer att ta klart ställning i frågan om pro-duktionsdjurs lidande. Därtill anser skribenten att man i veterinärutbildningen borde fästa mera uppmärksamhet vid förhållandet människa-djur. Djurens välbefin-nande börjar med aveln. I följande artikel uppmanar skribenten varje veterinär, som drar nytta av hundar, befrämja ett avelsarbete som strävar efter att öka hälsan. Trav- och ridhästars välbefinnande är nära förknippat med vilken uppskattning hästen röner. Hästarna kunde, i likhet med det övriga Europa, vara en del av att fira bröllop, begravningar och andra betydande festligheter!

I artikeln om den storskaliga produktionens etik påstås att en ökning av stora enheter för produktionsdjur minskar på den individuella djursjukvården. Automa-tiseringen medför att övervakningen av djuren minskar och möjligheterna av försummelser ökar. Artikeln väcker säkert tankar. Man kan också mäta djurens välbefinnande. Det poängsättningssystem som har utvecklats i Österrike har fått en finsk version. En intressant artikel om att mäta produktionsdjurens välbefinnande står till buds.

Riskbedömning är, enligt denna skribent, en del av riskhantering och gör det lättare att fatta beslut. Det är möjligt att med riskbedömning också i Finland utreda faror i husdjurs- och livsmedelsproduktionen. EHEC-bakterien gör inte djuren sjuka men kan vara livsfarlig för människan. Trots att veterinärvårdsmyndigheterna inte utfärdar bestämmelser till gårdar som är positiva förutsätter livsmedelsindustrin en riskhanteringsplan av gården. I artikeln berättas om bekämpningen av de infektio-ner avföringsbakterierna förorsakar.

De veterinärvårdstjänster som kommunerna bjuder ut skulle kunna förbättras om man skulle producera dem med ett större antal veterinärer i större enheter. Stads-veterinärens intervju är en frisk pust av nya vindar. I en säregen artikel som begrun-dar svårigheterna i att sammanjämka praktik och tjänsteuppgifter kan man läsa synpunkter på en finsk tjänsteveterinärs arbete. De europeiska konsumenternas förtroende för livsmedelsmyndigheterna rubbades i samband med BSE skandalen. Denna skribent reder ut bakgrunderna för zoonosdirektivet och begrundar om åtgärderna är tillräckliga med tanke på framtiden.

I slutet av festnumret framförs hur vakuum- och skyddsgasförpackningar har förändrat livsmedlens mikrobiologi. För människan skadliga bakterier, som tål kallt och syrefattig omgivning, trivs numera inom livsmedelsindustrin. Man försöker sammanjämka säkerheten hos de livsmedel som produceras inom industrin för färdig mat med konsumenternas preferenser.

Veterinärtidningens läsarundersökning blev färdig på hösten. Redaktionen och redaktionsrådet arbetar tillsammans för att Veterinärtidningen skall motsvara läsar-nas förväntningar. I enlighet med läsarnas önskemål kan man från och med februari läsa vårtidning i sin helhet på medlemssidorna i Internet. Utan ett förflutet finns ingen nutid, historia är alltid närvarande. Den första Veterinärtidningen publicerades den 15.2.1893, vid en tid då det i Finland fanns några tiotal veterinärer. Tidningen grundades för att kollegerna skulle kunna publicera sina egna iakttagelser. Människorna vid dagens tidning ser framåt och uppskattar tidigare generationer som har producerat tidningen. Veterinärer gör Veterinärtidningen.

Marjut Hämäläinen
Chefredaktör