Enbart det tillåtna är tillåtet – Medicinanvändning är en kunskaps- och ansvarsgren

I vårt dagliga värv har vi på ett ojämförbart sätt nytta av rätten att skaffa oss, använda och i begränsad utsträckning också överlåta djurmediciner. I vardagslivet blir ett dylikt privilegium lätt en självklarhet och vi minns inte alltid att rättigheter, och bibehållandet av dem, så gott som alltid är förknippade med ansvar och förpliktelser.

Enligt lagen om medicinsk behandling av djur skall läkemedel användas så att de främjar djurets hälsa och välbefinnande; medicinerna skall också ges så att djuret orsakas så litet men som möjligt. Vid medicinering av produktionsdjur bör man alltid komma ihåg att säkerheten eller kvaliteten på de livsmedel som fås av ett medicinerat djur inte minskar onödigt mycket. Lagen förutsätter alltså medicineringen är till nytta för djurets hälsa och att den inte är till fång för människan eller djuret: dessa grundprinciper måste alltid utredas vid bedömning av medicineringsbehovet. Djurets ägare kan ha en stark tro på medicinernas allsmäktighet eller på en eventuell ekonomisk nytta dvs. konkurrensförmån, men vi som experter bör kunna bedöma det verkliga behovet enligt lagens förutsättning.

Djurägaren eller innehavaren bör i sin bokföring anteckna de mediciner eller medicinfoder han/hon själv eller veterinären har gett åt ett produktionsdjur. För vår del förutsätter detta att vi till djurägaren ger all den information han/hon behöver för sin bokföring. När det gäller mediciner med karenstid bör informationen dessutom vara skriftlig.

Underlåtenhet att efterfölja medicineringsföreskrifterna kan få avsevärda ekonomiska konsekvenser för gårdsägaren: länsstyrelsen har rätt att beordra ett produktionsdjur till avlivning och destruktion om det kan konstateras att djuret har medicinerats med förbjudna läkemedel eller med ett läkemedel som är förbjudet för i fråga varande djurslag. För den tid det tar att utreda oegentligheterna kan länsstyrelsen förbjuda borttransporten också av gårdens övriga djur. Den som medvetet bryter mot föreskrifterna underkastar sig sitt öde, men vad tänker och gör en producent som inte har varit medveten om missbruket hans/hennes djur blivit utsatt för?

Upprätthållandet av djurens hälsa samt att få bukt med sjukdomar är en del av vår verksamhetsbeskrivning. I vårt arbete måste vi avväga hur djurens miljö inverkar på deras hälsa, vi tvingas överlag begrunda behovet av behandling, olika former av behandling, deras kostnadseffektivitet. Den enda grunden för våra privilegier i samband med läkemedel är att vårt arbete i behandlingssituationer där medicinering krävs underlättas avsevärt; vi får inte förstöra vårt rykte genom att använda detta privilegium till annat, t.ex. till egen ekonomisk vinning.

 

Tapani Parviainen
länsveterinär