Finlands Veterinärförbunds pris för djurens välfärd

Priset sporrar till att bättre se om djurens välfärd och vill premiera samt fästa uppmärksamhet vid dem som på ett utomordentligt sätt har lyckats i detta värv.

Priset kan ges åt en eller flera personer eller organisationer, som i bred mening fungerar med djur. Nomineringar kan alla medlemmar i Finlands veterinärförbund r.f. göra.

Mottagaren av Finlands veterinärförbunds pris för välbefinnande år 2012, agrolog Heikki Kemppi, har verkat i nästan tjugo år för att på ett betydande sätt förbättra de finländska kalvarnas förhållanden och vård. Speciellt mycket har han verkat för utfodring och vård av kalvar.

Kemppi har skaffat sig erfarenheter på gårdar i hemlandet och utomlands, rett ut producenternas erfarenheter och tagit lärdom av dessa samt vidareförmedlat information framgångar och om icke-fungerande praxis.

Inom kalvproduktionen har han lyft fram betydelsen av profylax i sjukdomskontrollen och poängterat en ordentlig användning av strö samt vikten av kalvarna hålls varma. Han har givet flera än 500 föreläsningar om kalvars vård och vårdens förhållanden, skrivit talrika tidningsartiklar. Under de föränderliga förhållanden gårdsstrukturen och sjukdomssituationen utsätts för har Kemppi förmått anpassa sig till nya villkor och varit i förtruppen för att utveckla nya metoder för utfodring i förändrade situationen. Han alltid varit förmögen till konstruktivt samarbete med veterinärer och rådgivare.

Finlands Veterinärförbunds pris för djurens välfärd utdelades för första gången under Veterinärdagarna 2009.

År 2009 beslöt Finlands veterinärförbund rikta priset till svinproducenter. Simo och Anne Takku från Punkalaidun, som driver en avelssvingård, har på ett utomordentligt sätt lycktas värna om svinens välfärd.

På gården finns en avelssvingård med ca 80 suggor och ägarna har prioriterat djurens välfärd redan i byggnadens planeringsskede. Man har kunnat säkra både suggornas och grisarnas välfärd genom att noggrant begrunda och sedan verkställa byggnationer och skötselrutiner. I svingården går t ex suggorna fria under hela dräktighetstiden och under grisningen. Spiltorna i avdelningen för grisning är större än genomsnittet och planerade på ett sådant sätt att de hålls snygga och torra. Dräktiga suggor och suggor i betäckning går i lösdrift i rymliga utrymmen. Man använder rikligt med strö. Genom lösningar som lätt går att verkställa har man åt grisarna säkerställt dragfria, torra och varma förhållanden. Gården har en låg sjukligheten och dödlighet, vilket också medför en mycket låg läkemedelsanvändning. På Takku gård finns också ett högklassigt smittskydd, en förutsättning för att fungera som avelssvingård.


Nästa pris utdelas år 2015.