Finsk Veterinärtidskrift 3/2016

Kirsi Sario

Allas vår vårdreform

Stora omvälvningar pågår i förvaltningsstrukturerna. Det finns planer på att överföra större delen av kommunernas uppgifter till självstyrelseområden. Ännu finns det inga beslut, men antalet landskap planeras bli 18 och antalet social- och hälsovårdsområden antingen 15 eller 5. Enligt Lauri Tarastis förslag, som lämnades in i januari, ska även miljö- och hälsoskyddet ordnas av landskapen. Målet med reformen är att främja jämlikheten av och tillgången till tjänsterna samt att tygla kostnaderna. I och med reformen ska den som använder tjänsterna själv  kunna välja mellan offentliga och privata tjänster.

Även veterinärvården som en del av miljö- och hälsoskyddet ändras: kommunala veterinärer blir eventuellt landskapsveterinärer, eller så säljer kommunen veterinärtjänster till landskapet. Dessutom utreds utbudet av privata veterinärtjänster och deras möjlighet att ta ansvar för veterinärvården som en del av totalreformen av veterinärvården.

Förbundets mål är att bevara miljö- och hälsoskyddet som en helhet. Enligt förbundets syn ska det ordnas som en del av primärvården. Miljö- och hälsoskyddet skulle kunna produceras inom liknande områden som i dag, under landskapsförvaltningen. Goda exempel är Siun sote i Norra Karelen, landskapsförvaltningsförsöket i Kajanaland och samkommunen för social- och hälsovården i Päijänne-Tavastland, där kollegorna aktivt främjar miljö- och hälsoskyddet samt folkhälsoarbetet som en del av primärvården. Det lönar sig för oss att medverka i beredningen för att inte andra ska fatta besluten för oss.

Ministerierna och förbundet genomför enkäter och utredningar för att planera veterinärvårdens framtid. Det lönar sig att besvara enkäterna, eftersom de ger oss information för beslutsprocessen. För besluten behövs ännu jämförbara siffror och belopp. Vid förvaltningsreformen bedöms effektivitet, genomslagskraft och pris. Du kan påverka endast genom att svara, eftersom vi måste kunna ge beslutsfattarna rätt bild av veterinärvården och dess behov i vårt vidsträckta land.

Det är inte förnuftigt att ordna veterinärvården på samma sätt inom alla områden av vårt stora, glesbefolkade land. Förutom produktionsdjur stödjer sig även vården av smådjur på tjänsteveterinärsystemet i en stor del av vårt land. En och samma veterinär har många olika roller: veterinär för produktionsdjur, djurskyddsveterinär, övervakare av smittsamma djursjukdomar, smådjursveterinär och zoonosexpert samt inom utredningar av matförgiftningar. Det nuvarande systemet är onekligen förmånligt och effektivt.

På förbundet måste vi diskutera olika alternativ för att ordna veterinärvården. På årsnivå uppgår antalet utexaminerade veterinärer till ungefär 100 och därutöver flyttar veterinärer till Finland från andra länder. Vilket behov av veterinärvård finns det då antalet gårdar med produktionsdjur minskar? Hur går det med övervakningen av miljö- och hälsoskyddet, vem utförs det av och inom vilken organisation? Det finns många frågor, och för närvarande bara få svar. Det viktigaste är att vi förbereder oss omsorgsfullt inför framtiden, så att veterinärernas utomordentliga utbildning kan utnyttjas inom övervakningsarbetet och veterinärvården. Veterinärer är mångkunniga, även i alla uppgifter som kräver högre högskoleexamen.

I år är det valår inom förbundet. I höst röstar vi fram en ny fullmäktige för att dra upp riktlinjer för veterinärvårdens framtid. Alla förbundsmedlemmar bör komma ihåg en grundprincip för demokrati: förändringar görs av dem som deltar!

Kirsi Sario
ordförande för Finlands Veterinärförbund